Vill Du sluta använda droger eller beroende- framkallande läkemedel? Vägen ur ett beroende ser olika ut, och möjligheterna till vård ser olika ut i olika delar av landet. Men oavsett var du bor i Sverige har du rätt till behandling för din användning av droger eller läkemedel.
Att vara beroende eller befinna sig i ett missbruk kan kännas skamfyllt. Man är rädd för omgivningens reaktioner. För vad arbetsgivare och myndigheter ska säga och göra.
Man oroar sig för hur familj och vänner ska känna och reagera. Lagen gör också skillnad på olika typer av missbruk och beroende. Att använda narkotika är olagligt. Att äta stora mängder narkotikaklassade läkemedel är däremot lagligt – så länge du får dem från din läkare. Det kan vara mediciner som du får mot till exempel sömnproblem, ångest eller smärttillstånd men som har gjort dig beroende. Att du har ont eller har svåra sömnproblem kan göra att det känns extra svårt att bestämma dig för att sluta med de här medicinerna. Särskilt om man är rädd att det saknas annan vård att få.
Alla de här sakerna bidrar till att många väntar alldeles för länge med att söka hjälp. Av oro för de fysiska konsekvenserna, eller av rädsla att avslöja sina problem. Många tar beslutet att söka hjälp först när de tappat kontrollen över delar av tillvaron – det har blivit svårt att klara vardagsliv och arbete. Ekonomin kan ha havererat eller du har fått problem med polis och andra myndigheter. Eller det har blivit problematiskt i relationen till någon som står dig nära. Det kan handla om att någon i omgivningen ställer ett ultimatum: ”Sluta eller jag går!”
Oavsett var du bor i Sverige har du rätt till behandling för din användning av droger eller läkemedel. Andra rättigheter – som underhållsbehandling med subutex eller metadon och hjälp med bostad – kan du behöva kämpa för. Det kan kännas motigt när man på vägen mot ett drogfritt liv får klart för sig vilka brister systemet ibland har. Det är lätt att få intrycket att en del ”rättigheter” mest verkar finnas på pappret. Men det finns ofta vägar att gå även när det gäller till synes svårlösta problem!
Narkotikaberoende, när det har gått tillräckligt långt, är ett livshotande tillstånd. Men det finns behandling som fungerar även om du har ett tungt missbruk eller beroende.
Att bestämma sig för att sluta är ofta en lång process. Att leva med drogen har blivit normalläget och många broar har bränts på vägen. Vad som till sist gör att du ber om hjälp kan vara allt från ett långsamt framväxt beslut till en kris: att inte klara av trycket att alltid behöva mer eller att kroppen inte orkar med. Vad som till sist gör att du ber om hjälp vet bara du själv. Försök att behålla det beslutet levande för dig, för du kan möta många uppförsbackar under vägen.
När du ska få vård genom socialtjänsten kan man börja med att se till att du får abstinensbehandling – att du blir ”avgiftad”. Inte alla abstinenser är så allvarliga att du måste läggas in på en sjukavdelning. En del droger, som amfetamin och hasch, gör man i vanliga fall ingen avgiftning från. Men om du går på höga doser eller det av andra skäl finns medicinska risker behöver du sjukhusvård.
Många sjukhus som jobbar med narkomanvård begär att du ska ha en plan med socialtjänsten för att ta emot dig för en abstinensbehandling. Man vill helst att du kommer med en vårdplan från socialtjänsten. Det beror på att man tror att resultatet blir bättre om det är klart vad som ska hända efter avgiftningen. Det här kan kännas som att bli bortmotad och ifrågasatt när man till sist tar steget att be om hjälp.
Din hemkommun har ansvar för din rehabilitering. Hemkommun är den kommun där du har det som kallas för ”din huvudsakliga nattvila”, det vill säga där du själv tycker att du bor och hör hemma. Det är här som du bör folkbokföra dig om du inte redan är det – det är både en skyldighet och en rättighet att vara folkbokförd där man egentligen bor.
Hjälp från socialtjänsten kallas bistånd, också när det handlar om vård och behandling. Bistånd ”ska tillgodose behov” som du inte kan få hjälp med på annat sätt, står det i Socialtjänstlagen(SoL, 4 kap 1§). Det finns både öppenvård och heldygnsvård. Socialtjänsten ska informera om vilken hjälp som finns i just din kommun. Kommunen ska köpa tjänster från annan vårdgivare, till exempel iCuro behandlingshem, om man inte har alternativ som fungerar för dig i den egna verksamheten. Be att få en presentation av vilka avtal din hemkommun har och vilka alternativ som finns för att få hjälp!
På iCuro erbjuder vi heldygnsvård och boende där det finns behandlingspersonal och annat stöd.
Du och din socialsekreterare tar tillsammans fram en övergripande plan: Vård- och behandlingsplanen är långsiktig. Den ska ge grunden för vad socialtjänsten ska göra för dig. Planen har ekonomisk och juridisk betydelse. Här ska stå vilken vård du ska få och under hur lång tid – eller hur man ska gå tillväga för att fatta beslut om det.
Behandlingsplanen brukar innehålla uppgifter om tidigare behandlingar och hur din situation är nu. Det ska framgå vilka behov du har och hur dessa ska tillgodoses, till exempel genom en placering i vård på iCuro. Om det behövs en ”vårdkedja”, där flera olika insatser är inblandade, ska det stå hur den är tänkt att fungera. Samarbete med andra vårdgivare ska också beskrivas här. Och om din familj ska medverka på något sätt i din rehabilitering. Och en mer detaljerad plan för vardagsnära mål.
Behandlingsplanen kompletteras sedan med en genomförandeplan som beskriver vad Du behöver hjälp med och hur insatsen praktiskt skall genomföras och utgår ifrån hur det ser ut i vardagen. Den ändras under behandlingstiden och ta hänsyn till dina individuella behov om något förändras. En sådan uppföljning görs en gång i veckan och sammanställs varje månad tillsammans med din kontaktman på iCuro. Här finns de konkreta målen för vad du vill uppnå och hur vi ska kunna se att det fungerar. Det kan vara ett eller flera mål, både på lång och kort sikt. I genomförandeplanen beskrivs också metoderna för att nå målen.
Socialtjänsten ska informera dig om vilken hjälp som finns att få. Det kan vara bra att ta reda på hur det ser ut i just din kommun innan du söker hjälp. Ju bättre förberedd du är desto större möjlighet har du att föreslå vad du tror är bäst för dig. Du kan ta med en anhörig, vän eller kontaktperson från en frivilligorganisation som stöd om du känner att det är mycket att tänka på. Behöver du hjälp med hur du ska börja? Hör av dig till oss.